Nu är de dags!

....att börja skriva lite här igen.
Har inte skrivit en rad här sen mamma somnade in... men nu känner jag att det är läge  igen!
Står åter inför en sjuukt jobbig situation i mitt liv troligtvis och eftersom jag suttit och läst gamla inlägg här och insett hur kul det är oftast och hur många "aha"upplevelser det blir så har jag bestämt mej för att fortsätta ;) Inte för att andra ska kunna läsa om mej utan enbart för min egen skull...

Nico och jag har haft ett par riktigt tuffa år "ihop"då vi bott på en varsin våning i huset..
Igår kom han hem efter att ha varit nere i Stockholm en vecka...på bl a jobbintervju.
Själv har jag gått här hemma och känt paniken kommit smygandes mer och mer, har verkligen TÄNKT mycket den här veckan...och har kommit fram till ett och annat...
A: att jag älskar honom
B: att han är min allra bästaste vän
C: att jag ABSOLUT INTE vill mista honom,
Jag vill att vi ska försöka få till vårt förhållande igen så som vi hade de förut...men är livrädd att det redan är för sent och att HAN inte vill de längre!
Så nu går jag omkring å har ont i magen och håller tummarna allt va jag kan...
Grejen är att vi är precis lika vrånga och långsinta båda två,jag lovade mej själv när jag flyttade upp att JAG skulle INTE ta första steget den här gången :-/ Men nu....drygt två år senare har jag gjort det iaf för nu har de här gått alldeles åt helvete för långt...måste ju finnas gränser.
Å nu kanske han försvinner ut ur mitt liv :-(
Men än har jag inte gett upp!!

En månad....

EN enda kort liten MÅNAD av saknad :(
Idag är det exakt en månad sen vår älskade lilla mamma somnade in...
Börjar äntligen kunna KÄNNA igen...Månaden som gått har jag bara känt...INGET... varken sorg glädje hunger törst eller nåt annat.Bara en enda stor tung tomhet.
Har insett att detta är inget dåligt skämt... Hon kommer ALDRIG att komma tebax...
Igår va syster å jag å träffade diakonissan å pratade om hur vi ville ha begravningen och vi kommer att få det nästan exakt som vi ville ha den,ljus å lättsam ska den bli. Precis som mamma ville ha den,med bara släkt och familj!!
Sen får kärringarna på byn tänka precis va dom vill om den saken,det skiter vi totalt i...

Faan mamma,vi kom hem från Holland i måndags å jag ville ju berätta om vår resa å visa dej alla foton jag tagit.... jag vet ju att du skulle älskat bilderna från Keukenhof :(

Träffade en tant på kyrkogården igår som berättade att hennes mamma gick bort 1983 och att hon FORTFARANDE lyfter luren för att ringa henne...
Vår mamma har varit borta EN enda liten ynka månad....

Grattis på din namnsdag förresten lilla mamma <3

Var det de HÄR du syftade på förresten när du tog mej i handen kvällen innan du dog och sa: Bli inte arg på mej nu Ninni... å när jag frågade varför i hela världen jag skulle bli arg på dej för så sa du inget mer.
Kände du på dej?? Visste du???

Torsdag förmiddag...börjar faktiskt känna mej liite piggare tackålov.

Har börjat packa så smått,imorrn åker vi ju ner till Lotta för att på måndag morron fortsätta till Holland! Ska bli så otroligt skönt att få komma härifrån ett tag och göra nåt kul.

Skingra tankarna lite...

HUR går man vidare??

Våran älskade lilla mamma finns inte mer :( Hur får man vardagen att fungera någorlunda normalt igen?? Den kommer ju ALDRIG mer att BLI normal... Jag har pratat i telefon med mamma nästan dagligen sen jag flyttade hemifrån som tonåring ju...HUR gör jag nu? Å imorrn Å nästa dag Å nästa Å..... Just nu känner jag bara en fruktansvärd förlamande trötthet trots att jag sover som en klubbad oxe på nätterna... det är helt normalt sa doktorn... kroppen är som i ett chocktillstånd... Hur kommer det att bli när chocken försvinner å man kopplar på hjärnan igen...när ALLA tankar och känslor kommer?? Jag bävar...jag VILL INTE BEHÖVA UPPLEVA DET HÄR!! Jag vill ha min mamma tebax...NU!!

OJ!!

Men herreguuuud va tiden går fort.... över 2 månader sen jag skrev nåt här ju... å VART ska jag nu börja?? Det har ju hänt lite dessa 2 månader :(
Får kolla alla foton till att börja me tror jag...och försöka komma ihåg nåt iaf ;(
Men inte idag för idag har jag inte tid ;)... men lovar att jag ska ta tag i detta nån gång under helgen!

Mera besök...

....fast denna gång inte lika oväntat :) Mamma Elliot å Elvira kom över en sväng å hälsade på!

Nico fick bana väg för sin svärmor,han tyckte inte att hon skulle behöva stå ute på trottoaren å fika;) Vi har INGENSTANS att lägga snön längre....eftersom dom som skottar trottoaren använder sidan av våran garageinfart som upplägg för snön!! Hög tid att ringa å klaga igen visst...men till VEM??!?

Oväntat besök...

.... en tidig morron när jag skulle till jobbet och tittade ut genom köksfönstret fick jag se att jag hade fått ett väldigt oväntat besök ;)

Suddiga bilder men det står faktiskt 2 älgar där under Bylunds granar å mumsar!!

Blev lite orolig för jag skulle åka med Emelie till jobb å va tvungen att passera dom på ca 3 meters avstånd. Men dom hade tackålov sprungit sin kos när jag skulle gå! KUL!!

Årets sexigaste.....

Härmed utnämner jag mannen på bilden till årets sexigaste snöskottare 2010!!

Någon som har nån utmanare eller?? ;)

Hehe....

Här är en som inte va speciellt glad på sin mor

kan jag lova! Men va fan..jag har aldrig kört

med nån trimmer i skallen på nån förut ;)

inte ens en kram fick jag trots att det var

Alla hjärtans dag! :/

Tror han går med keps på jobbet fortfarande!!

PS: Bilderna är tagna INNAN han sett hur han såg ut... sen såg han inte lika nöjd ut...otacksamma unge! DS.

Alla Hjärtans Dag

Har fått en jättefin ros av min gube...ska ta kort på den imorrn å lägga in här...har varken tid eller ork just nu...
Har lagat till ostspäckad fläskfilè idag...hade tänkt göra kalops idag men det var tydligen inte tillräckligt romantiskt enligt både sonen och sambon!! :/
Har varit ute på sjön å tagit en promenad i det UNDERBARA vädret tillsammans med Emelie :)
Nu strax börjar skidskyttet,ska skynda mej å diska undan efter middan nu...
Puss å Kram till er "alla" som läser detta :)